"Jag är stolt över ett nytt rekordår" | 2013-01-07

Det blev ett nytt rekordår i fjol på flera plan.
48 miljoner inkört och sex storloppssegrar med en miljon eller mer i förstapris.
Klart att jag är väldigt stolt över det.
Otroligt att vi har lyckats så bra i flera år i rad nu för det är sannerligen inte lätt. Men det visar att vi har kommit rätt på många olika saker.
Däremot tycker jag att ST:s nya bestämmelser ställer till det för oss aktiva.


Det är inte lätt att sammanfatta år 2012 i korthet då det hände så otroligt mycket. Att stallets hästar sprang in 48 miljoner och slog rekordet ifrån året innan med 2,6 miljoner är fantastiskt. Nu har vi legat runt 40 miljoner eller mer inkört varje år de senaste fyra åren vilket jag såklart är jättenöjd med.
Vi har haft en väldigt bra bredd i stallet där många hästar har bidragit till det här och vunnit många lopp och tjänat mycket pengar.

Träning, foder och personal
Tidigare i karriären har det varit så ibland att efter ett toppår så kommer det ett sämre år. Men nu har vi hållit oss på en mycket jämn och stabil nivå vilket tyder på att vi har kommit rätt på det vad det gäller många saker. Träningsbiten är självklart en stor bidragande orsak men även vad det gäller utfodring. Det har mycket stor betydelse också och det gäller framförallt även personalen. Nästan alla har jobbat här länge och det måste vara ett tecken på att de trivs bra. Klart att det är en fördel att de är inkörda med allting och kan alla rutiner. Kommer det någon ny så finner de sig också tillrätta fort och lärs upp fort av de som har jobbat här länge. Jag har tidigare berömt min personal och måste göra det igen. De gör ett fantastiskt bra jobb och vi är alla ett team som strävar åt samma håll.

Tacksam gentemot hästägarna
Sedan måste jag tacka hästägarna också att man får fortsatt förtroende. När det har gått så bra de senaste åren så får man alltid in nya hästar och det är fortfarande förfrågningar hela tiden. Vi brukar också göra så att vi provar nästan alla hästar. Så det måste man vara tacksam över att hästägarna visar stort förtroende och fortsätter att satsa på oss.

Hösten regnade bort
Det blev som sagt 48 miljoner inkört till stallet och det blev även nytt rekord när det gäller antalet segrar, 391 stycken. Men faktum är att de siffrorna kunde ha varit ännu lite bättre om inte vädret ställt till det så under hösten och vintern. Det började regna mycket i september och från den månaden och under oktober, november och december så kunde vi inte träna regelbundet i sandbanan. Så vädret ställde till det lite för oss där. De bra hästarna springer ofta bra ändå, men de som är lite sämre kräver hårdare träning i sanden för att kunna vinna. Det gäller också de som har lite andra problem och som passar bättre av att träna i sandbanan.

Stochampionatsdagen – ett historiskt ögonblick
Det blev sex storloppssegrar förra året med en miljon eller mer i förstapris. Fem som tränare och ytterligare en som kusk i Stochampionatet med Drillbit Ås. Det var för övrigt en otrolig dag som jag aldrig kommer att glömma. Stochampionatshelgen började lite i moll eftersom jag var avstängd både fredag och lördag. Men det hade man glömt bort på söndagen. Att få vinna sju lopp, varav fem i V75 på sin hemmabanas största dag och dessutom ta min sextusende seger i Stochampionatet av alla lopp, det var nästan för bra för att vara sant. Det var självklart ett historiskt ögonblick som jag alltid kommer att bära med mig.

Kunga- och Drottning Silvias Pokal minnesvärd
En annan stordag som small väldigt högt var på Åby förra våren. Vädret var inte det bästa men vad gjorde det när vi lyckades vinna både Kungapokalen (Fawkes) och Drottning Silvias Pokal (Love N’Hate). Det var riktigt stort att få vinna två av de största loppen för fyraåringarna, samma dag dessutom. Fawkes och Love N’Hate gjorde två topplopp och slog flera av de bästa fyraåringarna. Självklart också en minnesvärd dag.
Båda hästarna har haft en vintervila och nu börjat träna igen. De har gått ett intervalljobb båda två och ser jättefina ut. Men det är klart att det blir tufft i år för båda då de Fawkes ska tävla i gulddivisionen och Love N’Hate i Stoeliten. Det blir spännande att se hur de klarar sig där fast det är alltid hårt när hästarna blir fem år och har tjänat mycket pengar som tre- och fyraåring. Det ska till en extraordinär häst om de ska räcka till på en gång i gulddivisionen.

Masters du Trot – Sebastian K:s bästa lopp
Sebastian K. är värd ett kapitel för sig. Klart att det betyder mycket att ha en sådan topphäst i stallet. Vi hade ju Torvald Palema under några år och nu fick vi Sebastian K. i fjol. Han var i fin författning när han kom på sommaren och det fanns inga fel på honom alls. Vi började att köra lite försiktigt och hästen kändes så fin. Normalt brukar jag vilja ha hästarna ett tag innan de börjar starta, men han var så fin och de stora loppen kom direkt inpå så han fick gå ut i Hugo Åbergs. Där gick han ett kanonlopp som tvåa bakom Commander Crowe och då förstod jag att det här skulle kunna bli riktigt bra framöver.
Sebastian vann sedan tre storlopp för mig, Sundsvall Open Trot, Åby Stora Pris och Masters du Trot. Det bästa loppet han har gjort för mig var i Masters. Han hade så väldigt långt fram till täthästarna men avslutade otroligt bra. När sedan Quarcio du Chene kom upp på utsidan kort före mål så kämpade han ännu värre. Det var en svettig prestation. Åby Stora Pris däremot blev två lätta lopp som han vann enkelt och likaså i Sundsvall Open Trot.

Årsdebut i slutet av mars – sedan Olympiatravet
Hästen fick gå i hagen i två månader efter sista starten och har nu börjat träna igen. Det är viktigt att hästarna får en rejäl vila och bara koppla av helt efter en säsong innan man börjar träna igen. Han har gått ett intervalljobb och planen är att han ska årsdebutera i slutet av mars om han är i startform då. Sedan får vi se om han är lika bra i år och i så fall siktar vi såklart på de stora loppen. Vi börjar med kvalet till Olympiatravet och sedan är ju Elitloppet ett av de stora målen om hästen är frisk och fräsch.

59 tränarsegrar i V75 – en prestigefylld liga
I V75 blev det 59 tränarsegrar vilket var ett tangerat rekord mot året innan. Det är också otroligt att det blev lika bra för i V75 är ju den hårdaste konkurrensen och de största pengarna. Hästägarna är jättenöjda när deras hästar är med i V75 så det satsar vi mycket på. Jag tycker att det är en prestigefylld liga att vinna både som tränare och kusk.
I V75 har hästar som Beckman och Perfect Toll radat upp segrar. Beckman tyckte jag inte var någon fin häst i början när vi tränade, men har visat sig vara en otrolig tävlingsindivid. Jag märkte det i första starten för mig på Solvalla och direkt i värmningen så tänkte jag att fasiken vilken häst det är. Det var stor skillnad mot hur han hade varit i träningen. Han har verkligen utvecklats och gått enastående bra. Sju raka segrar är inte lätt att ta i dagens travsport.

Många som är uppe i guld nu
Perfect Toll har också gått kanonbra liksom flera andra bra hästar som Mr Picolit, Aristocat Boko, Mellby Sambuca, Covington Ås, Braås Palema och Opportunity för att bara nämna några.
Men som jag har nämnt innan så är flera av de här topphästarna uppe i gulddivisionen nu. Hästar som Beckman, Perfect Toll har gått snabb igenom klasserna och tjänat mycket pengar. Nu blir det tuffare och vi får se hur det klarar sig i guld och hur märrarna duger i Stoeliten.

Spännande med Global Offshore och Metior Easy
På unghästsidan så måste jag plussa för våra treåringar i fjol Global Offshore och Metior Easy som båda tjänade över en miljon vardera och var med i storloppen. Det blir spännande att se hur de utvecklas nu i år som fyraåringar och jag hoppas och tror att de duger fortsatt bra i årgångsloppen. Båda två har börjat träna lätt efter sin vintervila och ser fina ut.

Och även med treåringarna
Det gör även våra nyblivna treåringar och det är klart att man hoppas att det ska finnas några guldkorn bland dem. Flera av dem verkar lovande men vilka det är som man tror ska bli bra törs jag inte säga ännu. Det är nästan omöjligt att veta innan de börjar att tävla. Faktum är att det är bara några få hästar som jag i hela min karriär har kunnat förutspå ska bli bra när jag har känt på dem som tvååringar. Det är också kanonhästar som Zoogin, Go Hammering, Jupiter Hornline och någon till. Så där får vi vänta och se vad de går för på tävlingsbanan och vad de har för inställning innan man kan lyfta fram någon.

Nya bestämmelserna en nackdel
Till sist så har alla nya bestämmelser som ST har hittat på blivit en nackdel. Vi har till exempel det här att man bara har fem minuter på sig för att åtgärda ett eventuellt materialfel, annars blir hästen struken. Jag kan säga att fem minuter är väldigt kort tid och de minuterna flyger bara iväg om man till exempel ska byta ett hjul på sulkyn. Det gäller även om man ska byta ett ryggstycke eller en käk.
Nu händer det inte mig speciellt ofta, kanske bara en eller två gånger per år att man får ett materialfel, men jag fick det faktiskt på Åby senast. Jag fick punktering på ena hjulet och satt då kvar på banan med hästen tills de kom med en ny vagn. Annars hade vi aldrig hunnit med att byta det på fem minuter om jag först skulle ha kört av banan.

Viktigt att få värma var man vill
Sedan är det nya bestämmelser att alla hästarna ska visas upp på banan i värmningen. Det borde vara fritt att göra hur man vill. Till exempel med hetsiga hästar så mår de mycket bättre av att få värma upp utanför banan eller på innerplan. Då blir de lugnare och presterar bättre i loppen. Vi har haft ett par hetsiga hästar som vi har värmt på det viset och de har då presterat bra på tävlingsbanan. Men nu är reglerna att alla måste visa upp sig och värmas på stora banan och det blir negativt för en del.

Åke Svanstedt

/Åke Svanstedt

Tillbaka

Admin